FANTASTIC FOUR SAMLET (13.06.07 )
Fantastic Four er snart filmaktuell på norske kinoer. Her ser Lars Johansson nærmere på ulike amerikanske samlinger med superheltgruppen.
Det började med att jag ville läsa Jack Kirby i svartvitt, dvs så som han faktiskt tecknade Fantastic Four. Jag skulle vilja berätta litet om de här abslout fantastiska volymerna, kanske det bästa som har gjorts i seriesammanhang överhuvudtaget och också litet om den mycket vackra uppföljningen av John Byrne från 80-talet. Marvel Essentials är då volymer jag gillar väldigt mycket och de är inte särskilt dyra med tanke på hur mycket man får. Jag har också funderat något på att inhandla DVD:n med alla årgångar av FF, men med Essentials så får man ju faktiskt de tio första åren eller så av Stan Lee och Jack Kirby, och det var ju främst dem jag ville åt ,så jag valde Essentials på riktigt papper att hålla i handen framför att läsa i datorn.
I den första FF Essentials möts man av till utseendet något annorlunda figurer. Jack Kirby, tecknaren, har inte vetat riktigt hur han vill ha dem. Men hans bilder är inte dåliga, tvärtom. Det första man slås av är faktiskt att Kirby är mycket bättre än vad han var under 80-talet på DC, då jag blev en smula besviken främst för at han inte kunde teckna Superman. (Senare har jag fått veta att det första jag läste av Kirby, hans Super Powers var bland det sista och kanske det sämsta han någonsin gjorde.) I första numret man återger i samlingsvolym 1, har man tydligen glömt vem som tuschade vilket känns charmigt. Det blandas något med olika tuschare och textare vartefter man läser och man bildar sig snabbt en uppfattning om vem som man tycker är litet bättre respektive litet sämre.
Stan Lee, författaren, börjar bra, men han har först inte bestämt sig för hur tidningen ska se ut. Han använder sig som tydligen var brukligt, av små avsnitt, i en och samma tidning. De övergår ganska snabbt till del 1, del 2, del 3 osv till att basuneras ut som fullängdsavsnitt. Dessa blir snart standard. FF som vanliga brottsbekämpare blir snart ett minne blott. Jag tröttnar snart aldrig på hur många gånger de räddar världen eller universum.
FF Essentials volym två är den bästa skola i Marvels universum jag har läst, roligare än de där speciella läroböckerna de gjorde. Här i tvåna har också Kirby hittat fram till sina utseenden på karaktärerna och Stan Lee’s fullängdsavsnitt i tidningarna på drygt 20 sidor har blivit standard. Har ni inte råd med volym ett så börja med den här, volym två. Den håller betydligt högre och jämnare kvalitet. Jag har valt att visa en bild med Hulken, som här har Banners “kontroll” över Hulkens kropp. Bortsett från denna förvirring går det mesta att förstå. Insatta “annuals” förekommer där de behövs, annars inte. Visst finns det episoder som är crossovers som vi inte som helhet får ta del av, men det är inget som stör.
Volym 3, 4 och 5 håller lika hög klass som volym 2. Det man kan säga skiljer sig från Stan Lee’s berättande i början, den första volymen, är att han vill ha tillbaka en del skurkar som ha dött. Han är också betydligt föriktigare med att ta kål på potentiella framtida faror. Från att t ex ha ramlat ut från höghus, dött, senare inte visat sig ha dött, sticker de nu iväg, far ut en sväng i rymden på obestämd framtid. Ibland får man också en föraning om vad som kan hända nästa gång de kommer tillbaka. Lee’s lekfullhet gör att man accepterar sådana här saker.
Kirby lämnar tidningen i senare delen av volym 5, för att sedan komma tillbaka en gång i form av vad som ser ut att vara oanvänt material. Detta är galant insatt av Lee, där Kirbys original får förekomma i form av tillbakablickar, medan resten tecknas av John Buscema och John Romita. Till min förvåning törs jag säga att Kirbys plötsliga frånvaro inte innebär någon kvalitetsförsämring. Hans stil, figurer, Kirby “krackle”, något som först föreställde negativ energi, som kom att genomsyra nästan allt, återskapas perfekt. Så länge som Lee finns kvar som författare finns absolut ingenting att klaga på. Därför, beställ absolut även volym 5.
För bara någon månad sedan kom Essentials 6 ut. Den spännande cliffhangern i femman gjorde att jag ville forstätta läsa. Stan Lee dyker upp här och var. men de nya författarna har inte alls samma förmåga; t ex cliffhangern från förra volymen “löses” tyvärr på sämsta möjliga sätt. Ett lyft sker i den senare delen av volym då Gerry “Superman” Conway kommer och reder upp det hela en aning. Det här är faktiskt inte en volym jag kan rekommendera annat än att den fungerar som “platå” till John Byrne’s FF Visionaries. Vissa saker som händer här, kommer att anknytas till där.
I min samling har jag alltså sedan valt att göra ett hopp till 80-talet, John Byrne’s Visionaries, sex volymer, betydligt tunnare samlingsvolymer i färg. En del finns utgivet av Egmont, en del har funnits i Marvels universum från Semic. För att få John Byrne’s FF komplett har jag valt dessa. Volym 7 är på väg och kommer i juli.
Som sagt, “hoppet” blir ganska litet. En karaktär har tydligen dött sin sist, sonen Franklin är något äldre, kanske något år eller så. Byrne har valt att göra Reed Richards något smalare till utseendet. The Thing har också fått ett något annorlunda utseende. Liksom i Essentials 6 har Byrne valt att förklara The Things utseende som föränderligt eftersom tiden gick, fastän detta med 100% sannolikhet var tecknaren Kirby som ändrade sig, ingenting annat. Kravet på att allting ska se ut som Kirby verkar har lättat litet hos Marvel, då Byrne verkligen har en egen stil. Bitvis har jag läst de här episoderna i de svenska tidningarna och de var fantastiska då. Dock, har man, som jag, läst Essentials, inte riktigt släppt Kirby ur huvudet, ter sig dessa episoder ganska lågmälda till en början. Byrne har en egen stil, han både berättar och skriver och precis som med hans Superman tar det ett tag innan jag sätter mig in i han berättarteknik. Men när man väl har det är det helt underbart.
I Visionaries ägnas känslorna och relationerna mycket mer utrymme. Byrne vill gärna förklara och utveckla det man redan har läst. Han väljer att utveckla Kirby med samma fina känsla som Don Rosa när han ger sig på Cark Barks gamla historier. Tyvärr så har Byrne, liksom Kirby en inkörsperiod. Hans enorma säkerhet har inte riktigt fått fäste förrän vid mitten av volym 2. Historierna är ändå mycket bra från första stund.
Även om Byrne inte ändrar någonting på det som har varit, börjar hans egna typer av karaktärer komma in, tex smala damer med långa ben och hans typiska runda glasögon. En släkting till The Thing som tidigare bara varit omnämnd av Kirby som ett slags skämt, låter Byrne framträda livs levande. Här hade han chansen att införa sin typ av kvinna och gör det också.
Ett av de få “hopp” man råkar ut för är att Galactus måste ha sluppit ut sedan Essentials 6. Ett annat är att en mindre viktig karaktär är död. Flera figurer fortsätter att få sin förklaring, där Kirby har lämnat öppet och där Byrne ser chansen, fortsätter han de gamla berättelserna från 60-talet och utvecklar karaktäerna så att de aldrig mer kan bli desamma igen. Bland annat så slutar volym 6 med ett nytt namn för en i FF. She-hulk’s intåg i FF känns mest Byrnskt av alltsammans, men det har ju förekommit vissa förändringar i uppsättningen av FF även under Lee och Kirby.
Volymerna hade varit bättre om vissa crossovers inte hade funnits, t ex Secret Wars eller The Thing som flyttar över till sin egen tidning. Man har valt att ta in vissa episoder från dessa tdiningar och trots att så fungerar det faktiskt; de har gjort det så bra det är möjligt. Och från att ha uppleft hela 60-talet och en del av 70-talet i svartvitt är här färgerna väl kraftiga. De består också mest av primärer. Nu får veta att främmande världar, mikrokosmos och negaitva zonen består av röda, knallblå och gula planeter mm. Problemet är att dessa tidningar var i original gjorda med väldigt milda färger på billigt ljusbrunt papper och flyttar man över till riktigt papper så blir det såhär. Mren det är ändå bättre än att göra som DC har gjort ibland, att “photoshoppa”.
Slutligen har jag råkat köpa FF The End, en fiktiv historia om hur deras samarbete en gång i tiden slutar. Den var mycket dåligt berättad och jag kan, trots vackra omslag (sista bilden) inte rekommendera den.
Min sammanfattning, köp i första hand FF Essentials 1-6, väldigt väldigt gärna alla Byrne FF Visionaries. Så kan ni läsa om den bl a om den verklige Silver Surfer och inte filmens. (Spoiler: Han är en liten hjälpare åt Galactus och inget annat.)
LOVENDE DEBUTANT <- Eldre | Nyere -> MER NORSK KRIGSHISTORIE KAN BLI TEGNESERIE